Djungelvisan

Sällsynt sällsamt vaknar dagen stilla, men full av liv.

Sitter på verandan, med enbart ljuset tänt inne i rummet
och med dörren på glänt.

Dagsländan kläcks till sin dag.
Eldflugornas sken mattas av i det utsilande ljuset från rummet
och fladdermössens vinande runt öronen hörs inte längre.
De har gått till ro.

Kolibrierna visar sig inte ännu, men grodornas läten hörs dovt ifrån sjön.
Ett ljud för varje art och hammargrodan slår inte med sin hammare
och allas grodljud överröstar ännu inte inte allt annat levandes ljud.

En hund ger skall och en höna kacklar. Tuppen har ännu inte väckt oss.
Kanske tagit sovmorgon?

Ett gevärsskott avlossas någonstans i närheten. Varför vet man aldrig,
men det är inget ovanligt med det.
Ormarna hörs inte, förutom skallerormen som söker sig till sina gömslen.
Kanske någon granne skjutit en stor Boaorm som dykt upp i det skira skenet.
Den ormen vill ingen bli kramad av. Ibland på dagen kan man se en sådan som
har en mycket annorlunda form. Den kan då t.ex. ätit en stor hel råtta eller
minigris. Den sväljer dem hela och därmed förändras den graciösa släta
figuren till bullig på sina ställen där bytet ligger.

Ödlorna på verandans tak sitter stilla så länge ljuset är släckt.
Sedan blir det full fart på dem. Vi har en som bor bakom en tavla inne i huset.
Hon har t.o.m. följt med en flytt, så hon känner sig hemma och jag är glad
när hon kommer fram och äter så många flygfän hon orkar med.

Pratglad Arapapegoja, Arara kallad, sitter ännu tyst. Bara det är en upplevelse i sig.
Hon brukar prata och sjunga för full hals när det är dag. Hon ropar med våra röster
barnens namn och när de kommer och frågar vad jag ville och upptäcker att det
var hon som ropat, säger de några väl valda ord till henne som hon snabbt lär sig
och upprepar när vi minst vill det.
När vi har fint besök till exempel. Då vill vi visa upp den väluppfostrade gojan som
sjunger barnvisor och dansar, vilket hon gärna gör när hon får bestämma själv,
men aldrig på begäran. Då kommer de ord som vi inte vill dela med oss av. Som väl är så är det oftast svenskar som kommer på besök och de kan inte portugisiska, så när hon säger något fult ler vi och berömmer henne.
Då kanske vi kan lura gästerna att hon sagt något fint.

Lägger mig i hängmattan och släcker inne i rummet. Vill uppleva bushens uppvaknande
ljud i Brasiliens djungel, men på något sätt somnar jag alltid.

Det är avstressande om något.

 

0 svar till "Djungelvisan"

    Här hade du kanske kunnat skriva en kommentar till texten! Logga in eller bli medlem högst upp på sidan!
    Du måste skriva in en text att skicka!