Vintersången


Det ljuder som av kristall med klangfulla toner
när vinden spelar på istapparna som hänger från taket ner.
Alla i olika längd.

Musiken bär på tungotalets melodi och förståelsen
sprids i den vinande vinden.

Suset i trädkronorna och snön som piskar mot ansiktet
renar mitt inre.

Snöflingor smyckar mina ögonfransar.

Inga ord behövs. Själen får sin mättnad ändå.
Kompositionen förser sinnet med den trängtande näringen.

Överflödet rengörs och ger plats till det nödvändiga.
Anden befrias och intar sin plats i det renade rummet.

Kärlekens Ande lever nu mitt liv, med brinnande flamtungor
renar den allt som i guld.

Sanningens Ande är stöttepelaren.

 

0 svar till "Vintersången"

    Här hade du kanske kunnat skriva en kommentar till texten! Logga in eller bli medlem högst upp på sidan!
    Du måste skriva in en text att skicka!